Säsongsmänniska

Jag har kommit underfund med att jag är en säsongsmänniska när det kommer till hundträning.
Just nu har jag så fruktansvärt lite motivation till att träna med hundarna, och det har jag haft ett tag. Jag är en vår- och sommartränare helt enkelt!
Visserligen tränar jag lydnad med mina hundar varje dag, men inte lydnadsmoment. Men jag bara känner att jag spyr på allt som har med hundträning att göra just nu.

Hera och jag har vinterpaus, vi tävlar igen till våren. Vi (läs jag) är sådana att vi vill tävla utomhus! Och Indra och jag har inte bråttom alls. Vi ska tävla, det lovar jag, men inte än.
Jag är inte sån att jag måste vara tidig med allt för att det "ser ballt ut på pappret" att ha en hund som under året har titlar eller vad det nu kan vara. För mig är det viktigare att valpen/hunden får ha roligt och mogna psykiskt först.
Därför har jag även beslutat, sedan början visserligen, att jag inte tänker göra MH på Indra när hon är 12 månader. Jag ser ingen logik i det, och för mig känns det totalt onödigt. Jag tänker vänta till i vår. Kanske mars-april. Då är hon 16-17 månader gammal. Hera var 16mån på sitt MH och det kändes alldeles lagom. :)
Nej, det jag vill säga är att jag inte har någon brådska med någonting egentligen.
Jag och Hera tävlade inte förrän hon var 2 år, och inte började det gå bra förrän hon var 3 år, så varför jäkta så förbannat?

Sen har vi ju det här med mitt körkort också. När jag äntligen tagit mitt körkort kommer det låsa upp många dörrar i min hundträning. Men att ta sig till anlagsprov/viltspårsprov utan körkort är lättare sagt än gjort vill jag lova. Det är ju inte direkt så att dom lägger spåren mitt i en stad precis.
Nej, så den biten verkar ju också få vänta... Mitt körkort är nära dock, men hur nära vet jag inte.

Nä, vi njuter av livet i våran flock. Vi leker med varandra och bara har det bra tillsammans. Tränar små korta moment emellanåt. Körde bl.a en platsliggning med Indra och Hera för någon vecka sedan, och Indra börjar bli riktigt duktig med tålamodet! Det märks att hon växer i huvudet. :)
Vi har även övat på "platssittning" då hundarna suttit bredvid varandra och jag gått i en cirkel runt dem. (Den här träningen är ju knappast för Hera, men det är bra för Indra att lyssna till kommandon och koncentrera sig.) För det här med koncentrationen är Indras svaga punkt. Hon är så fruktansvärt i gasen när vi ska träna lydnad så hon gärna gör alla moment samtidigt.
Ber man henne om kommandot "sitt" så lägger hon sig, sätter sig, lägger sig, ger ena tassen, ger andra tassen, sätter sig, lägger sig. Ja, ni förstår. Men det går bättre och bättre, och jag ser verkligen fram emot att börja träna "på riktigt" med henne, för hon är en otroligt rolig hund att träna med!
Kommandot "fot" sitter som handen i handsken, och hon har en fantastiskt fint fotgående!
Inkallningen går också utmärkt, hon har bra tempo!

Som sagt, jag har inte legat heelt på latsidan, men jag har heller inte bråttom. :)


Underbar bild på Hera!



Kommentarer
Sofia

Hej. Hoppas att allt är bra med er... Äntligen börjar vi se ordentliga framsteg med Jazza.. Svårt att säga om hon kommer att bli helt återställd.. men hon ser MKT bättre ut nu.. har också varit och tatuerat mig nu.. SÅ nu finns världens bästa Max med mig för alltid.. Har du facebook... ?? Sök mig Sofia Pettersson ( fd Engberg) så kan du se den där...Ja du måste nog adda mig.... ; )



Kram Sofia, Diva, Jazza och änglahunden Max

2010-10-25 @ 11:51:39
URL: http://freewebs.com/maxodiva


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0