Ja, idag hade jag nog den mest värdelösa, mest misslyckade totalt värsta spårträningen ever!
Tog bussen med hundarna för att lägga lite spår på Almnäs tänkte jag. Almnäs är ett nedlagt militärområde. Även käns tom Ing-1. Hur som haver, det är jättefin och mycket skog där, och man får vara ifred; perfekt ställe att spåra på!

Satte fast hundarna i ett träd medans jag la varsitt spår. När jag kommer tillbaka till trädet ser jag att Indra är bokstavligt talat galen. Hon far runt, runt och biter i tassarna och härsar hej vildt! Jag tittar närmare och ser att det är ett bo med pissmyror. RIKTIGA pissmyror. Så hundarna har naturligtvis blivit invaderade av pissmyror och blivit bitna gång på gång på gång. Stackarna. Släppte loss hundarna fort som fan och Indra fick damp. Rullade runt och strykte sig i mossan. Då blev jag också biten. Såklart. Och helvete vad ont det gjorde! Så nog förstår jag allt att det var förbannat jobbigt för henne. Hera tog det hela bättre.
Efter detta var Indra redan trött och ofokuserad. Men hittade iaf slutet på spåret, men med mycket slarv. Aja, bättre lycka nästa gång. Jag vet att det inte var spårningen som gjorde det, utan myrorna. Usch.

Hera tog sitt spår galant och var kanonduktig.

Sen gick vi hem från Almnäs. Blev lite bad på hemvägen också för tjejerna. Var hemifrån i 3 timmar ungefär. Så nu är grisarna trötta. ;)