Vart tar veckorna vägen?? Tiden bara flyger fram!

Kursen i torsdags gick jättebra! Vi höjde tempot lite, vilket märktes på slutet då prinsessan blev riktigt trött i huvudet och tappade både glädje och fokus. Men å andra sidan, hon är ung. Jag förstår ju själv att det är svårt att kräva samma sak av Indra och de andra 1-åringarna på kursen som av dom hundarna som är 2-3 år, så jag är nöjd.
Vi hade jättefin kontakt och hon lekte bra! :)

Jag märker på henne att hon börjar våga ta ut svängarna mer och mer. Skulle nästan våga påstå att hon blivit lite "olydig" på promenaderna när hon är lös, vilket är i princip jämt, men jag tar det bara positivt! Hon vågar t.ex stanna och lukta på ett ställe, trots att jag försvinner utom synhåll, och för mig betyder det att hon växer i sitt självförtroende, och målet är ju trots allt att hon inte ska känna att hon behöver vara så beroende av mig. :) Så det glädjer mig faktiskt, haha.

I helgen har vi bara myst. Tog en riktigt härlig långpromenad i solen idag. Helt underbart! Hundarna lekte och for i snön. :D

Eller ja.. Det hade ju kunnat vara en underbar fredag också, men jag nöjer mig med onsdag. ;)

Träningen med Indra går utmärkt! Hon är en otroligt smart och lättlärd tjej! Vi går framåt i träningen med stormsteg, och det glädjer mig!

Vi har hittills haft 2 kurstillfällen med Lena & Tony, och efter förra torsdagens kurstillfälle var det som om jag dansade på rosa moln! Indra är en stjärna, det har jag alltid sagt, men vem kunde ana att det bor en stjärna även i mig?
Hela jag har förändrats, och i och med det har hela Indra förändrats! Det är verkligen inte 100% bra, men jag ser så mycket framsteg i hennes beteenden och rädslor till skillnad från förut, och det gör mig nästan tårögd av glädje!
Så mycket som hände och så mycket störning som var på kursen i torsdags, och ändå hade hon full fokus på mig och viftade på svansen! Underbara hund!

I söndags åkte jag även på fri träning med Lena, Tony, Camilla, Jocke och Pia. Det var riktigt kul! Äntligen har jag fått lära mig hur man leker med en hund, hahaha. Jag har väl alltid kunnat leka med Hera, men hon skiljer sig så mycket från Indra, så nu har jag verkligen fått lära mig hur man kampar med en "osäker" hund, och ännu en gång så har hela jag förändrats!
Indra kampade till och med loss med Tony, som hon nästan varit livrädd för innan, och tyckte att det var såååå roligt!

Imorgon är det dags igen, och jag längtar!
Jag känner verkligen enormt stor tacksamhet till Lena och Tony. Ni är verkligen två änglar!



Hera har äntligen slutat vara skendräktig! :D YAY! Hon har varit så sur, trött och tråkig de senaste veckorna, så jag och Indra har nästan fått leka ensamma när vi varit ute.
Men så i måndags började "min" Hera sakta men säkert komma tillbaka. Hon fick damp när vi var ute, sprang, hoppade och lekte. Det gjorde mig så glad! Till slut var det istället Indra som bara stod och tittade på Hera och undrade "hur fan mår du egentligen?" :P
Äntligen är min glada och positiva Hera tillbaka! (Det blir kastrering snart alltså. :P)


Jaha, pratade med veterinären i slutet av förra veckan. Dom vill inte operera så länge Indra löper. Det känns skönt på ett vis. Jag är glad att hon får löpa sitt andra löp färdigt, med tanke på att det är mycket som händer i kroppen på dem under de första löpen. Dom mognar så mycket i skallen.
Men efter löpet blir det troligtvis operation. :) Ska försöka få in Hera samtidigt.


Åh imorse hade jag och Indra såå mysigt! Hon har aldrig sovit på rygg under hennes första år, men nu dom senaste veckorna har hon plötsligt börjat göra det! Det glädjer mig mycket, med tanke på att en trygg hund kan slappna av och sova på rygg.
Hur som helst så öppnade jag på jobbet idag. Indra brukar alltid få vara med mig i personalrummet när jag är ensam på dagis, dels för att Hera trivs bättre själv i båset, dels för att Indra trivs bättre i personalrummet och dels för tryggheten om det skulle komma in någon konstig jävel.
Vid halv åtta kom sista hunden och Camilla skulle inte dyka upp förrän vid 10.
Jag satte mig i soffan och Indra kom upp och la sig på rygg i min famn. Sen sov vi så, hon och jag, i nästan 2 timmar. Jag vaknade vid 9.15, då låg hon fortfarande på rygg hos mig. Underbara hund! <3


Ibland känns det som att jag bara skriver om Indra. Det är verkligen inte för att jag älskar henne mer eller något liknande, Hera kommer alltid vara nummer 1 för mig, efter allt vi gått igenom. Men just nu händer det så mycket i Indras liv, Hera är redan "färdig" så att säga. Hera har blivit vuxen, och just nu måste jag satsa mer på träningen med Indra och hennes osäkerhet, än på Hera och lydnaden. Till våren kommer jag definitivt börja träna igen med Hera (körde faktiskt ett träningspass med henne förra veckan) men jag är ju en säsongsmänniska; jag tränar inte så mycket vintertid.
I vår kommer jag även kunna dra iväg på gemensamma träningar med båda hundarna, såsom spårträning, viltspår etc, etc. The sky is the limit!


Ska även anmäla Indra till Rasspecialen den 6 mars! Ska bli riktigt roligt!

Veckan som gått har varit toppen!

I måndags kom Bella över och äntligen började min kurs med Indra! Jag fick en kursplan och vi vet egentligen inte hur länge vi kommer behöver hålla på, det är upp till mig och Indra.

Det startade upp med att jag börjat träna Hand-target på Indra. Att lära henne att dutta sin nos i min hand när jag håller fram den. Klick, godis!
Detta är till för att senare kunna be folk som hon ska hälsa på att hålla fram handflatan till henne. Då ser hon det som något positivt. :)

Har även börjat med balansövningar och massage för hanteringens skull.

Allting känns helt underbart!

I torsdags var det dags för Allmänlydnadskursen för Lena & Tony Berglund! Dog Care Center har hyrt in dom som instruktörer och vi har erbjudit denna kurs för våra hundägare på dagis.
Det gick toppen! Jag tror jag kommer förändras i och med denna kurs till det positiva. :)

I fredags var det återigen dags för mig att åka till veterinären med Indra. Suck! På morgonen kom det en stor blaffa koagulerat, nästan svart blod, och alldeles slemmigt. Utan att hon börjat löpa.
Bella skjutsade in mig till Animalen, och dom tog olika tester och även ett ultraljud.
Veterinären konstaterade att livmodern är uppsvullen men inte akut. Hon ska ringa mig i början på veckan och meddela provsvaren, och då ska vi boka till för operation.
Men nu började Indra att löpa sent i fredags kväll, så nu vet jag inte om dom kommer vilja vänta till efter hon löpt färdigt med att operera. Vi får se.
Planen är ju ändå att kastrera både henne och Hera, så det är väl lite tur i oturen kan man säga.


Jag bjuder på några härliga vinterbilder nedan!
Ha en skön vecka!

______________________________________________________________________________________

Jag har verkligen inget alls att blogga om, men tänkte i alla fall säga att vi haft 4 underbara lediga dagar jag och hundarna. Tagit fantastiska långpromenader tillsammans i både solsken och snöfall. Idag blev det även en jävligt hal promenad.

Hundarna mår toppen, Indra har dock inte börjat löpa än...

Hera, som egentligen har bollförbud såhär års (eftersom favoritleken heter Hej-jag-heter-Hera-och-det-roligaste-jag-vet-är-att-ta-min-boll-till-en-snödriva-och-gräva-ner-den) fick ha med sig bollen på promenaden och lyckan var fullständig! Även Indra fick fatt på bollen ett par gånger och tyckte att det var en riktigt fin boll att bära omkring på!
Vi hade även sällskap av Robbans kompis Johnny som ville följa med och ta kort på hundarna med sin nya systemkamera. Riktigt kul att se bilderna! Hoppas jag får dom skickade till mig snart. :)

Ja, det är väl kanske på sin plats med en liten uppdatering. Eller en stor, det vet man aldrig förrän det är klart. :)

Vi inledde året med att åka till Indras favoritställe (inte); veterinären idag. Hon har haft riktigt dåliga erfarenheter av att vara hos veterinären, men idag blev det äntligen en bra upplevelse! Det värmer mig verkligen om hjärtat.
Igår hängde det nämligen gult slem från hennes vagina. Ringde Södra Djursjukhuset och frågade lite allmänt, och vi bokade en tid idag. Imorse kom det mera slem/flytningar.
Dom tog tempen på henne, och det var normal. Vi gjorde även ett ultraljud för att se om det var något fel på livmodern. Jag har väntat i en månad nu på att hennes andra löp ska dra igång, och visst kan tiden variera mellan gångerna, men det borde i alla fall vara på G nu.
På ultaljudet kunde veterinären se att hennes livmoder var lite uppsvullen, men det var svårt att säga då det ser likadant ut om hunden har påbörjan till livmoderinflammation som om den när som helst ska börja löpa. Men då sa hon att då ska löpet komma vilken dag som helst nu.
Vi bestämde att jag ska avvakta en vecka och se om hon börjar löpa.

Tog även en sköldkörtelprov på henne när jag var där, då Bella (www.vitherdehund.nu) berättat för mig att om en hund har över- eller underproduktion av hormoner i sköldkörteln så kan det påverka hundens beteende. Vi vill utesluta att det är något fysiskt fel på Indra. Får provsvaret på tisdag.

Appropå Bella, så ska hon och jag börja "rehabilitera" Indra på måndag. Då startar våran "Problemhundskurs" om man vill kalla det så.
Indra är ju en ganska osäker hund och en ganska rädd hund emellanåt. Samtidigt som hon är en helt fantastiskt glad, galen och framförallt ROLIG hund! Hon bringar mig så mycket lycka och skratt, men i vissa situationer så är hon väldigt osäker, och jag känner att jag behöver hjälp med detta.
Hon har varit ganska osäker hela tiden såhär när jag tänker efter, men jag har aldrig uppfattat henne som osäker, utan mest ointresserad.

Hon tycker att det är extremt jobbigt med saker som kommer ovanifrån, om folk står över henne, tränger henne, försöker klappa henne på huvudet etc. Hon tycker att det är obehagligt med folk (hon inte känner naturligtvis) som tar på henne och känner igenom henne, som hos veterinären t.ex.
Så nu ska vi gå till botten med det här! Vi ska försöka bygga hennes självförtroende och hennes förtroende för människor. Det känns helt fantastiskt för mig att Bella vill hjälpa mig med detta! Du är en riktig pärla Bella, vet du det? <3
Mitt mål är verkligen inte att hon ska älska allt och alla (även om jag hellre hade haft den egenskapen på henne såhär med facit på hand) men jag vill att hon ska acceptera människor!
Vissa människor älskar hon från första ögonblicket, medans andra blir hon livrädd för. Jag kan tänka mig att hon är känslig för energier hos folk. Är dom det minsta osäkra, ja, då förstärks säkert hennes osäkerhet också.

Hmm, vad har jag mer att berätta...

Nästa torsdag ska jag även börja en kurs med Indra för Lena & Tony Berglund. Vi är ett par stycken med diverse "problem" som vi behöver hjälp med, och även på denna kurs ska vi försöka bygga upp Indras självförtroende. :)



Mål och aktiviteter för 2011 är:

* "Problemhundskurs" med Isabella Hed (Indra)
* Kurs med Lena & Tony Berglund (Indra)
* Anlagsprov Viltspår (Indra)
* Svenskt Viltspårs Championat (Hera)
* Ta LPI (Hera)
* Starta Apellklass Spår (Indra och kanske även Hera)


Jag måste verkligen säga att jag har världens bästa hundar. Jag skulle aldrig byta någon av dom för någonting i världen. Dom är mina prinsessor, och ska jag vara ärlig så är jag mest glad över att det fungerar i våran flock, att dom tycker om varandra så mycket som dom gör, sen skiter jag faktiskt i resten. VI har ett jävligt bra liv tillsammans i vår familj, och hundarna kommer alltid först. Dom älskar mig trots mina misstag och snedsteg, men jag lär mig!
Jag ska visa er alla att Indra kommer komma tillbaka, och hon kommer plocka allt!
Det var nog ingen av er som träffade Hera som liten som nog trodde att det skulle bli en bra hund av henne, och vad hände? Hon blev den bästa hund jag någonsin träffat. Jag skulle inte kunna vara mer stolt än jag är över henne och det jag/vi åstadkommit! Hera landade inte förrän hon var nästan 2 år, så ge Indra lite tid! Hon kommer bli en perfekt hund att träna och tävla med, det finns så mycket fart och vilja i den hunden som jag aldrig sett i Hera! Jag LÄNGTAR tills vi ska ut och tävla, Indra och jag, för hon är en fantastisk individ som jag älskar av hela mitt hjärta.
JAG erkänner i alla fall att jag har problem, och jag tar tag i dom också! INNAN det är för sent!



En liten rolig notis var att veterinären, ett flertal gånger under tiden på Södra sa helt spontant: "Vilka jävla muskler hon har!!" och "Vilket riktigt muskelpaket hon är!! Som en Belgian Blue nästan!"
Det är väl ingen annan som bryr sig, men jag tar det i alla fall som en fin komplimang att mina hundar är fint musklade! Då ser folk i alla fall att jag gör nåt med mina hundar. ^^